1000-talet: Flistad börjar kristnas. (se Flistad Runsten). Den första kyrkan på platsen lär ha varit en stavkyrka. Flistads kyrka har varit helgad åt den helige Stefanus. I altarskåpet finns kyrkans skyddshelgon S:t Staffan avbildad ridande på en häst. Staffanskulten har varit levande långt fram i tiden genom bl a kappridningar.
1100-talet: Flistad kyrka uppförs som en bondkyrka under senare delen av 1100-talet. Den restes på mark som tillhört samma gård som gett upphov till Flistad Runsten.
Flistad kyrka är en av de bäst bevarade romanska landskyrkorna i Östergötland. Den är byggd av kalksten och gråsten och har en typisk romansk planform: enskeppigt, rektangulärt långhus med smalare absidkor och västtorn. Sakristian är vidbyggd på korets norra sida. Kyrkans sadeltak och tornspiran är klädda med träspån. Kor- och absidfasaderna pryds av rundbågefriser.
Triumfkrucifixet anses vara tillverkat i slutet av 1100-talet. Detta krucifix är typiskt för den romanska stilens figurframställning. Kristus framställdes som triumfator/segrare.
1200-talet: Håkan Tanne ombads komma till Flistad och gav ingången till dopkapellet på kyrkans norra sida en ny portal med gotiskt trepassvalv, anbringade en piscina i södra absidmuren och ersatte den platta tornhuven med en ny spetsig. I slutet av 1200-talet togs triumfkrucifixet med den segrande Kristus ned och ersattes av den lidande Kristus med nedböjt huvud och fötterna genombårade av en enda spik.
1400-talet: En framstående svensk-tysk målare lär ha besökt Flistad omkring år 1400. Då tillkom bilden av Jesu korsfästelse på norra långväggen och av vapenskölden med vidhängande hjälmprydnad på södra långväggen. Som förlaga till korsfästelsescenen torde målaren ha använt en bild ur den s.k. Biblia pauperum (de fattigas bibel)
1500-talet: År 1500 sändes en deputation till Lübeck, där det beställdes ett altarskåp till kyrkan. De viktigaste figurerna torde väl vara Kristus och hans moder Maria, vilken här tänkes krönas till himladrottning av sin son. Men när man beställde skåpet i Tyskland hade både präst och allmoge givit bestämda direktiv: Altarskåpet skulle hedra minnet av sankte Staffan och hästen skulle vara med. Huvudfiguren i skåpets nedervåning är hästen, flistadsböndernas allt i allo när de i gamla tider gällde jordbruk, samfärdsel, ryttarspel och krig. På den apelkastade hästens rygg lät man placera den helige Staffan, hästhanteringens skyddspatron med den helige Stefanos martyrredskap, de tre stenarna, i handen, för att ge det hela en biblisk prägel. Ett par diakoner bakom hästen har också fått följa med för att ytterligare understryka de bibliskt kristna dragen, möjligen kan de två figurerna symbolisera aposteln Paulus med svärdet och aposteln Matteus med penningpåsen. Matteus var ju tulltjänsteman.
I början av 1500-talet slogs även gotiska valv. Spetsbågarna blev en aning sneda men dock gotiska. När kyrkan var välvd tillkallades skulptören Gerhard, som var munk i Vadstena kloster 1487-1515. Kalkmålaren avbildar olika figurer och scenerier.
1600-talet: Det gotiska krucifixet med den lidande Frälsaren, som haft sin plats i triumfbågen sedan slutet av 1200-talet, byttes strax efter mitten av 1600-talet ut mot det ursprungliga romanska triumfkrucifixet. Detta målades om och försågs med årtalet 1666. I slutet av 1600-talet tillfogades sakristian på korets norra sida. I källarvalvet under sakristian monterades en större vedkamin. Varmluft från denna leddes via ett galler i korgolvet upp i kyrkan, som därigenom värmdes upp. I slutet av 1600- talet fanns fyra portar i kyrkogårdsmuren, en i var väderstreck med vägar som ledde till byarna
1700-talet: Kyrkklockorna flyttas 1735 från klockstapeln till tornrummet, pga röta i klockstapelns nedre delar. När man rev den gamla fallfärdiga klockstapeln 1735, fann man den runsten, som rests av Sirun över sin fader Åsbjörn i början av 1000-talet. År 1745 köptes en predikstol av mäster Niclas Österbom, Norrköping. Denna placerades över altaret, förmodligen för att markera att kyrkan var att betrakta som ett kapell i en kapellförsamling till Ljung, som var moderförsamling.
Den 17 juni 1792 hölls sockenstämma med Ljungs och Flistads församlingar i närvaro av både landshövdingen Fredrik Georg Strömfelt och biskopen Jacob Lindblom. Trots att såväl greve Fredrik Axel von Fersen, ägare av Ljungs säteri och gods, som Daniel Benedicti Ekerman, kyrkoherde i Ljung-Flistads pastorat, liksom Ljungs församling ivrade för en sammanslagning, vägrade Flistads församling att acceptera.
1800-talet: I protest mot all ”katolsk” bild- och helgondyrkan vitkalkades kyrkan in- och utvändigt i början av 1830-talet, varvid alla de gamla målningarna som prytt väggar och valv, ”den fattiges bibel”, försvann. Åren 1831-1836 genomgick kyrkan en stor renovering då bl.a. fönstren förstorades. Hål togs upp i den västra tornväggen och en portal iordningställdes till dopkapellet. Vapenhuset vid södra långhusväggen revs och runstenen släpades bort till bogårdsmurens västra vall, där den infogades ett litet stycke innanför stigluckan.
Det gamla dopkapellet hade blivit vapenhus och Håkan Tannes vackra portal med sitt gotiska trepassvalv sattes igen med en plåtskiva. I stället för huvudingången och den lilla korporten på södra sidan hade nu tagits upp trenne stora fönster genom vilka ljuset hade fritt spelrum. Även norrväggen hade fått två stora fönster.
År 1836 beslutades att den gamla predikstolen skulle bytas ut mot en som passade den nya interiören bättre. Altarskåpet avlägsnades, varvid många av skåpets figurer skadades. Genom att somliga berövades sina helgonattribut går det knappast längre att avgöra vilka gestalter som avses. Ovanför altaret, mitt för ett litet fönster i absiden, placerades i stället för altarskåpet den nya predikstolen.
Under 1800-talet fylldes kyrkogården upp och de höga stenmurarna tillkom. Några äldre gravvårdar är bevarade i tornet, bland annat en gravvård i trä från 1847 samt en i kalksten från sent 1600-tal.
1900-talet: Mindre reparationer utfördes 1906, varvid de gamla bänkarna ersattes med nya.
Under 1942 gjordes en genomgripande restaurering. Överkalkade medeltida kalkmålningar togs fram och konserverades, altaret återställdes med altarskåpet ovanför och det äldsta triumfkrucifixet återfick sin plats i triumfbågen. Dessutom fick kyrkan elektrisk värme och belysning.
År 1982 genomfördes en grundlig renovering av Flistad kyrka. Altare och altarrundel flyttades något närmare församlingen. De två främsta bänkarna togs bort och predikstolen från 1836 sköts längre in mot norra väggen för att skapa bättre utsikt fram mot altaret. Väggarna och deras målningar rengjordes grundligt men varsamt. I läktarvalvet har en del fragment av äldre dekorationer knackats fram.
2000-talet: 2004 restaurerades orgeln från 1836. I samband därmed upptäcktes ytterligare kalkmålningar i valvet i tornrummet bakom orgeln. Man kunde konstatera att de gjorts medan muren ännu var fuktig, ’’al fresco’’, och därmed är lika gamla som tornet.
Mer information här på Byalag1050s hemsida om Flistad hittar du här:
Andra källor med historisk information om Flistad kyrka är:
Svenska kyrkans sida om Flistad kyrka
m.m.