Maspelösa stationssamhälle växte fram runt sekelskiftet 1900.

Enligt Lantmäteriets karta 1851–1884 fanns i Maspelösa, utmed vägen in från Fornåsavägen:

• ”utfl. Gård Maspelösa”, (som tillhörde Maspelösa Gård Boställe väster om Flistad kyrka)
• Stubbevället.
• ”utfl. Gård Grönlund”
• Samt sex soldattorp

Marken ägdes av dessa gårdar, samt av

• Norra Lund
• Södra Lund
• Brunnsgård Rusthåll (nuvarande Ljungsgården).

De soldattorp som fanns, sorterande under
Kungliga 2:a Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani var:

• Filipsdal, före detta livgrenadjärtorp nr 115.
• Kullen, före detta livgrenadjärtorp nr 116,
• Malmstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 117,
• Lundstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 120,

De soldattorp som fanns, sorterande under
Kungliga 1:a Livgrenadjärregementet, var:

• Brunnstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 30, 
• Sunnanå, före detta livgrenadjärtorp nr 29,

Flera av dessa byggdes senare om till egna fastigheter.

Maspelösa hade en järnvägsstation längs Mellersta Östergötlands Järnväg på sträckan mellan Linköping och Fågelsta som invigdes 1897. På 1950- och 1960-talet gick det 12 tåg dagligen i vardera riktning genom Maspelösa. Järnvägsstationen lades ner och sista tåget avgick söndagen den 29 september 1963. I byn möts länsvägarna 1040 och 1025. Stationen och delar av banvallen finns kvar vid samhället, medan banvallen huvudsakligen är borta runt omkring.

Vid tiden för järnvägen fanns några affärer och kaféer, samt postkontor på orten. Det fanns även ett bryggeri, Maspelösa Bryggeriaktiebolag, och flera av husen i byn tillhörde bryggeriet.

Bebyggelsen i samhället var:

• I Egebo bodde disponent Hensing med familj
• Handelsbodar etablerades i Lillebo, Charlottenlund och i Lindhem.
  Den sista affären, från början ”Alex Specerier” (innehavare Alex Svensson och fru Svea) i Lindhem lades ned 1987. Ulla-Carin Andersson var den sista föreståndaren och drev affären mellan 1978 och 1987.
• Stationshuset inhystes stationsföreståndare G. Lundberg med hustru och fyra barn.
• O. Lundberg, ägare av Kullen, drev sadelmakeri. Verkstaden låg i en ladubyggnad mot Stubbevället.
• Erikslund inhyste 1924 bageri med bagare Bengtsson, samt ”caféidkerska” Cecilia. Där bodde även en fjärdingsman med hustru och sju barn.
• I Ljungstorp fanns slakteri (slaktare Jansson med biträde).
• I Nydala bodde bland annat smed, bryggeriarbeterska, snickare och kokerska.
• Hagliden inhyste banvaktare Pettersson.
• Björkvik-Bilstationen beboddes av trafikbilägare Karlsson samt chaufför Axel.
• I Solvik bodde en skräddare
• I Västanå skomakaremästare Strand.
• Eriksborg inhyste på 1940- och 1950-talet en telegrafstation samt postkontor.
• Sedan bryggeriet lagts ned fanns i byggnaden fram till mitten av 1960-talet ett tvätteri och en bilverkstad.

Mer info här på Byalag1050s hemsida om Maspelösa hittar du här:

Andra källor med historisk information om Maspelösa är:

Wikipedia

m.m.