Flistad är en medeltida socken och omnämns 1341 som Flidzstad. Naturgeografiskt tillhör den Vadstenaslätten och är en utpräglad jordbrukssocken. Socknen är fornlämningsrik med ett stort antal lösfynd från stenåldern och gravfält från järnåldern, de sistnämnda har dock i stor utsträckning blivit bortodlade. I socknen gjordes 1869 ett fynd av en silverskatt bestående av silverringar och mynt från yngre järnåldern.
I Flistad kan man spåra ett tidigt kristet inflytande. På Flistads gård, nuvarande Flistads skattegård, bad bonden Åsbjörn sin son Sirun att inte bränna hans döda kropp, när han en gång gått hädan, utan begrava den i jord på kristet vis. Redan i början på tiohundratalet, då fadern avled, lät sonen skaffa en flat sten av lämplig storlek och tillkallade sedan en runristare, som på stenens flata sida ristade ett kristet kors och runt detta följande inskrift: ”Sirum reste sten efter Åsbjörn, fader sin.” Utanför Flistads kyrka finns den runsten (Ög 61).
På Norra Lunds ägor ligger den berömda ”Flistads brunn”, som i äldre tider var en välbesökt hälsokälla. (se även Flistad Brunn)
Bland socknens större gårdar kan framför allt Södra Lund framhållas. På det nu försvunna torpet Sjöhult, som låg öster om Södra Lund bodde bildhuggaren Johan i Flistad under 1600-talet. Han lär vara upphovsmannen till predikstolarna i bl a Vreta kloster, Söderköping och Ekeby kyrkor. Landsvägen från Linköping och Vreta kloster vidare mot Fornåsa och Motala passerar strax norr om kyrkan.
Den numer nedlagda Mellersta Östergötlands järnväg, som öppnade för trafik 1897, passerade socknen med station i Maspelösa och hållplats vid Kulla.
Mer info här på Byalag1050s hemsida om Flistad hittar du här:
Andra källor med historisk information om Flistad är:
Lekslätt, En tusenårig gård (bok)
m.m.